Förlossnings berättelse.



Hela förlossningen tog sammanlagt 6 timmar om jag inte minns helt fel.
Fredag den 25 mars åkte vi in till förlossningen och träffade en överläkare som skulle kolla tappen och dens mognad, Tony satt på stolen vid dörren och jag bredvid läkaren och pratade fick samt se kurvan på alla förlossningar och det visade sig att båda hade gott fort fast pixies hade gott rejält fort, Pixies gick på en kvart från det att vi kom in och hon sa då att hon förstod min rädsla och tyckte en igångsättning skulle vara bra.
När hon kollade tappen visade det sig att jag redan var öppen 3 cm ( det förklarar den smärta jag hade alla veckorna ) och hon hade även fixat ett rum till oss och frågade hur vi ville ha det , Gubben fick enorm panik där inne och frågade om vi inte kunde komma tillbaka dagen efter istället och höll på att börja gråta för han tyckte att allt hade gått så fort han var inte redo riktigt då, men det var okey vi skulle få ett samtal mellan 7-9 på morgonen om tid vi skulle få komma in, jag vart lite besviken men förstod honom och tyckte själv sen att det var skönt att få en dag extra på sig för inte hade vi byggt upp spjälsängen eller vagnen och inte storhandlat så det gjorde vi i ett ryck när vi kom hem.

Lördag den 26:e mars klockan 09:00 får vi vårt efterlängtade samtal,
efter att ha gott på spänd och nervösitet och hållt mobilen tätt sen kl 05 så var det fullt på förlossningen men vi kunde komma dit kl 14:00 för igångsättning.
innan kl 14 kom gubbens syster på besök med familj och presenter så hon och mina föräldrar var dom sista som fick se lilla magen :) kl 14 fick vi schuss in till förlossningen av fadern min, det kändes så overkligt att gå där den dagen den tiden och vi sa till varandra * nu händer det, idag har vi en bebis* vi skakade och gubben började känna sig dåsig pga nervösiteten och illamående, båda vart dock illamående så jag hämtade ut lergigan mot det.

Vi plingade på klockan och fick träffa tre stycken barnmorskor men sen kom Rosi den Guld hjärtade barnmorskan och tog emot oss, vi blev bemötta på ett sätt som ingen bemött oss på förut, hon var så underbar så himla varm hjärtad, förstod oss klockrent och pratade med oss hela tiden, såg till att vi verkligen fick det som vi ville och det vi behövde.
Jag fick ligga på sängen med CTG upp till en timme, tog liksom bit för bit så det inte skulle gå för fort, cTG visade att jag hade värkar men jag kände själv inte av dom först hon la handen uppepå magen och sa känn här så känner du att du har värkar, hon litade inte på mig för jag var så opåvärkad av värkarna så jag fick ständigt ha den där CTGn på mig.

Hon kollade hur öppen jag var och det var samma 3 cm sen kände hon även något pulsera som hon inte visste om det var navelsträngen som låg ovanpå Thindras huvud eller inte, skulle det vara så så skulle det vara farligt för barnet om dom tog hål på hinnan, så hon var tvungen att hämta en kollega som skulle känna också innan, det tog sin lilla tid innan hon kom men när hon väl kom och kände så sa hon att det inte var någon fara och gjorde så jag blev öppen 5 cm istället för 3 men inget jag kände av..
Vilken lättnad för oss, vi fick te, mackor, kaffe och mat in skickat som vi satt och smaska på under tiden,
efter en stund kom Rosi tillbaka och gjorde hinnes svepning för att se om vattnet kanske går av sig själv, då började jag få dom riktiga etablerade värkarna kl 17:oo som jag bara kände av lite smått , men CTG visade alla kraftiga värkar och Rosi sa * men gud känner du inte av de, du har ju kraftiga långa värkar* .

vi inväntade Narkos läkaren som skulle lägga EDA så dom kunde ta hål på hinnan,
när Narkos läkaren kom så kände jag den enorma rädslan och tillbaka blicken på hur jag hoppade till förra gången gjorde mig ännu mer rädd för vad som skulle ske denna gång.
Jag röck till och frågade ständigt om något gick fel , sen fick jag riktigt ont i ryggen så narkos läkaren fick sitta med oss ett tag och frågade om jag kände något konstigt i benen men det gjorde jag inte och ryggvärken släppte efter ett tag , sen kollade dom blodtrycket var 5:e min i en halv timme.
När EDA började värka , då vart det skönt blev så väck och fick dom där kliningarna på kroppen så låg och kliade mig överallt haha.
gubben tyckte jag svamlade hela tiden och då vart man ju lite förbannad.

sen kom dom in och tog hål på hinnan , då säger gubben *nu kommer det inte dröja länge för när vattnet gott då går det fort * men jag gick ut och rökte efteråt och värkarna glestnade lite så fick det där verkstimmulerande droppet så kom dom igång igen efter ett tag,
Jag stog dock och kollade på den där kurvan med Rosi , hon sa till mig * nu har du många täta och kraftiga värkar* jag hade svarat * va? har jag? men jag känner inte av det och inget tryck neråt*
då skickade hon in en stor boll som jag skulle hoppa och gunga på, hon visade hur man gjorde på humor sätt såg mer ut som hon skulle strippa på den där bollen så vi skratta ju ganska kraftigt haha.
Hur som hur satt jag och hoppade på den där bollen och kände då och då hur hon trängde sig ner och då stannade jag bara upp och flåsade lite men fii fan vad Tony satt och retade mig under hela förlossningen och skrattade åt mig när jag hoppade på den där jäkla bollen.

tillslut pallade jag inte mer så jag la mig på sängen och bestämde mig för att trycka på varje gång det där trycket kom så det började hända något, Rosi skulle precis gå av sitt skift och vi hade hälsat på dom nya som skulle ha hand om oss, Rosi stod och skrev på datorn och hade slagit vad med oss , skulle hon komma innan hon gått hem skulle hon ge Thindra någonting och skulle hon inte komma då så skulle vi ge henne något, men vi var fast bestämd med att hon skulle ut innan Rosi gått hem.
så när hon stod och knapprade på datorn så säger Tony : Hon kommer ju nu jag ser det på dig.. jag sa : håll käften jag vet väl när hon kommer jag känner ju det.
Två min efter skriker jag : hon koommer nu !! .. huvudet var redan halvvägs ut hann inte ens få bort alla kläder så dom fick klippa upp trosorna och jag bad Rosi stanna , ville verkligen att hon skulle vara med, Hon vart tårögd och var så tacksam för att hon fick vara med eftersom det var hon som gjort hela grund jobbet , så hon och gubben satt vi min sida och puschade .

Den där jävla barnmorskan vette fan vad hon höll på med faktiskt hon tryckte tillbaka huvudet och höll emot och ba * Wictoria andas igenom värkarna istället för att ta i och flåsa* jag skrek ju till henne och frågade vafan hon höll på med för det gjorde satans jävla ont när hon tröck tillbaka huvudet .
men jag andades igenom kryst värkarna men sista värken gick det inte jag tryckte och tryckte fast jag inte fick enligt henne , det gick fanemig inte hålla emot eller andas igenom och hon frågade om vi ville känna huvudet men ingen svarade och jag fortsatte trycka,  då kom vår lilla Thindra ut , fick se när hela hon gled ut för jag satt upp.
Tony och Jag stor grät , kunde inte sluta gråta, så himla underbart och overkligt helt sagolikt även denna gång.
hon var så liten och när hon skrek rös jag i hela kroppen hon hamnade på mitt bröst och jag kände det där fosterfettet på fingrarna och Thindra öppnade ögonen direkt och kollade på sin pappa.

det var så jävla fint så det är obeskrivligt och barnmorskorna tyckte det var riktigt häftigt att hon gjorde så för i vanligt fall brukar ögonen vara igen klibbade.
Jag sa det : ska det vara såhär underbart så skulle jag kunna föda hur många barn som helst. :)
även denna gång fick jag beröm och höra att jag var som gjord att föda barn och hon fick 10 10 10 dvs perfekt överallt.
Blev sydd med 1 stygn , så liten . Vi fick in den fina guld brickan som välkommen Thindra Kimbely Yane .
Krystvärkarna började 21:20 Hon var ute 21:26 , så 6 min tog det att krysta ut henne. <3
Charlotte - Mamma till Nikita » 2011-04-08 | 20:19:10
URL: http://charlottegaines.blogg.se/

Åh så himla mysig förlossning! Helt underbart! Hur vacker som helst är hon, precis som sina syskon! :)

Kramar!

Emily » 2011-04-08 | 20:55:38
URL: http://agressia.blogg.se/

6 minuter.. Herregud va skönt! Låter som de givck jättebra, härligt o höra! :D

Ja fick också kli över heeeeela kroppen, fyfan va jobbigt det var, haha! Hon är så söt Thindra <3



Det har inte hänt nått allvarligt med mig, bara att jag har såna satans magsmärtor så jag gick till doktorn, men hon vet inte vad det kan vara för allt såg fint ut i magen sa hon.. Så konstigt, men ja hoppas de blir bra snart. krams

Sabina - Mamma till Tyra » 2011-04-11 | 10:51:43
URL: http://mammasabina.blogg.se/

Åh så underbart! Vilken bra förslossning du verkat ha.

Jag själv börjar bli riktigt sugen på en till alltså! Och vart ännu mer sugen när jag läste din förslossningsberättelse, hihi :)



<3

Hampus mamma » 2011-04-12 | 23:16:48
URL: http://sandraannaemilia.blogg.se/

åh, älskar att läsa förlossningsberättelser! grattis till eran tredje lilla ängel :)

Hannele - mamma till 2 prinsar » 2011-04-28 | 17:29:20
URL: http://mammah.webblogg.se/

Att hon höll emot huvudet var för inte att vara elak mot dig eller så utan för att du inte ska spricka..så sa dom till mig när jag krystade för kung och fosterland och när min bm gjorde så mot mig så frågade jag vad hon höll på med så förklarade hon att hon håller emot huvudet för att jag inte ska krya på som fan för att gör jag det så kommer jag lätt att spricka muttan av mig :)



Bm kan vara knepiga men dom gör ett bra jobb fast man kanske int e fattar det :)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback