.

jamen usch! har jag kommit in i en graviditets depression nu?
det känns som det, känns som jag är inne i en dimma som är svår att komma ut ur.
kunde inte äta på hela dagen igår och kräktes mådde både psykiskt dåligt och fysiskt och kunde inte riktigt tala ut om det till älskling heller när han såg att det var något som inte stämde.
det satt som en klump fylld med elaka hormoner och huvudvärk som satt i ordentligt.
jag tog min gråt i halsen och berättade för babe att jag hamnat i någon obehaglig dimma och kan inte sätta ord på vad det är men att detta är fruktansvärt jobbigt och vill bara lämna allt för en stund och flyga iväg som en fågel.
fick som svar : Jag älskar dig mest av allt, vi kan gå till julmarknaden så du får komma ut på andra tankar lite älskling, älskar bara dig nu och föralltid,behöver du prata ut så finns jag för dig mitt hjärta. Glöm aldrig att du är mitt allt, du kevin och lilltjejen <3 . 
det kändes jätte bra att höra det och jag blev varm men klumpen sitter kvar. hoppas det försvinner snart.