.

Pain as hell.

Inatt har jag legat i smärtsamma värkar som gjort att jag flåsat och gnällt som en hundvalp, det högg och stramade och allt därtill, fy fasiken alltså! grejen är ju den att det verkar inte bli bättre heller, det verkar bli värre för varje dag som går och jag är så sjukt envis med att åka in till förlossningen innan igångsättningen.
jag ska bannemig klara mig till det datumet haha, då blir det ingen stress för då har man tiden att packa BB väskan och allt sådant, jaa jag är sent ute med det, det var jag dock förra gången också.
då sprang jag mellan värkarna och försökte slänga ner allting samtidigt som jag stannade upp och skrek och hade mig, envis eller..
Igår låste kevin upp dörren stängde efter sig och försökte få upp porten ( Notera att jag stod alldeles bakom och frågade vart han skulle ) möta pappa kanske?
haha galen grabb det där!
nu väntas Big Brother såhär på morgon kvisten eftersom jag aldrig lyckas hålla mig vaken till 22oo på kvällen. :/
sen ska grabben lämnas på dagis och jag måste raskt iväg till barnläkarmottagningen med damen för hennes astma och förmodligen få starkare medicin till henne.

Svar:

Vi bor i en fyra :) Så det är ju stort här men ändå litet om man tänker efter hur mycket grejer och möbler man har x)



Jao det sant! Det tar på psyket, det är inte alls samma känsla.

Visst nu vare jag förstfördeska när jag gjorde snitt men det fanns ju anledningar till varför jag gjorde det och sen så vare jag banne mig envis att göra vaginalt med Albin däför gjorde vi massa koller och sånt också.

Jag vill inte heller göra snitt nästa gång eller man vill ju försöak undvika det eftersom det tog på mitt psyke ganska hårt, svårt att förklara men jag åkte på en förlossningsdepersion efteråt och det var en mardröm! Vill inte skrämma dig eller så men jag förstår dig helt.

Men ändå är jag glad att jag har fått testa bägge sakerna men jag föredrar vaginalt, känns mer verkligare tkr ja :)



Kram

Vad kul att du skrev tillbaka!

Jag sitter också här och kollar på Big Brother dricker kaffe och måste klä Alicia och gå med henne till dagis. Alicia fyller 2 år i Maj och Aron är lite mer än 5 månader. Jag känner absolut igen mig i det du skriver,. Jag önskar bara att jag kunde vara så ärlig som du. Det är jag också i vissa fall ... Men det finns en hel del som jag inte säger. När jag läste din blogg så kände jag så starkt. Jag står absolut upp för den jag är och mitt förflutna är absolut inte fläckfritt, jag har fått skit emot mig och jag har orsakat en HEL del. Idag har jag två barn och jag är en sån bra mamma jag kan vara, Ändå känns det som jag blir dömd av vissa människor, Men jag skiter i det! Folk som känner mig vet att jag gör ALLT för mina ungar och att mitt förflutna är bakom mig. Visst finns det saker jag ångrar, men jag kan inte leva mitt liv med ånger. Jag kan bara lära mig och mina barn, och att jag har tagit några felaktiga beslut. Du verkar vara så stark. Jag läste något inlägg där du skrev om din ångest... Givetvis har du rätt att känna ångest och oro även att du är en mamma. Det är dina äkta känslor... inget du kan förneka. Det är något jag vill att mina barn ska känna när dom växer upp, att dom kan vara precis som dom vill, att dom har rätt att känna som dom gör, att inte förneka sina känslor och gömma sig. Du ger mig styrka och inspiration att vara den jag är, tack för det!

Hej gumman!

Nej, jag klär mig inte efter trender, jag har ju MIN egna stil men jag kan få lite inspiration iallafall från lite olika sidor och sådär.. Får du också det? Krams

Börja packa nu ;D åk in istället! De är ju bättre så de inte är på gång att de går så långt att du ska föda :) Bättre att kolla hur öppen du är om de skulle vara så! kram