.

Inatt var jag redligt utslagen efter en natt med konstant vaknande från pixies sida, då sov faktiskt thindra som en drottning käkade bara 2 gånger.
jag var så utslagen att jag var i koma kändes det som, kroppen ville inte ge med sig ville liksom inte röra på sig som jag ville, tog ungefär 20 min att ens sätta fötterna i golvet, Thindra skrek i 20 min inatt och hade bökigt med att hitta bröstet , sen har hon möjligtvis svamp så det svider och gör jätte ont på henne när hon kiissar eller bajsar , så salva blir det att handla. när jag väl kommer upp sitter kevin i soffan och kollar på mig då tänkte jag " jisses hur ska detta gå med 3 barn själv , byta blöja, klä på , ge frukost och tralla iväg till dagis" men det gick okey, Kevin samarbetade lite mer, gick bättre en förväntat, han gick och höll min hand hela vägen medans jag drog den där stora vagnen , det är en bit att gå men han trotsade ingenting.
jag trodde det skulle vara en stor utmaning , men dagen är inte slut en han ska hämtas kl 14 ..
har precis druckit en stor kopp kaffe och tagit mig en cigg ska läsa lite i boken " Damp, ADHD och mbd " och lära mig lite mer om det.

Bloggen har blivit mer som ett andrum för mig, detta med 3 barn är både fysiskt och psykiskt påfrestande eller med barn överhuvudtaget.
det är många gånger som jag känt att jag är otillräcklig, många gånger som jag gråtit och fått så otroligt dåligt samvete många gånger som jag bara velat stänga dörren och gå iväg för stunden många gånger jag stängt in allt och gjort utbrott mot gubben istället.
det känns som jag ibland är ensamstående till två barn, det har kommit känslor då jag är otroligt ensam med det stora fast ändå lilla hjärtat som ska räcka till alla med så stor kärlek att ge.
ibland är jag till och med rädd för att vara själv när gubben är iväg då rusar massa tankar upp med paniken men jag hanterar det så bra och sköter mina kidz istället ..
många gånger har jag också känt just det här " jag orkar inte mer, jag säger upp mig" fast jag aldrig i hela mitt liv skulle göra det , skulle aldrig byta ut detta mot någonting.
jag tror som så att  mycket har med den lilla sömnen vi får faktiskt, jag vill hela tiden umgås med människor för att inte komma till detta stadium, jag hittar mina sätt att komma tillbaka till mitt rätta, alla människor har en dold yta och är inte perfekta någonstans, när det händer mycket runt omkring känner jag att jag vill lägga mig ner drömma mig bort och bara hoppas att allt blir till det bättre, som detta med pixie ( astma ) svår astma , klart som fan att jag har svårt att vara glad alla gånger när jag mår dåligt för att dom gör det.
jag har så mycket kärlek att ge, jag ger så mycket kärlek prioriterar dom före mig själv som det ska vara medans en annan kan ta sitt ego och roa sig och inte alls tänka någonting..
Ensam, ensamstående, sambo, förlovad, mamma , kvinna, ungdom, stark . . jag vette fan vad jag är, kanske allting? :/ det känns sjukt mycket bättre att skriva av sig prata av sig en att gå och vänta på bättre tider ..

idag har vi myst med mormor ( min mamma ) bara en sådan sak kan göra mig så lycklig.

Pixie har som sagt astma, inte förkylnings astma, Hon har en astma som vi får bekämpa dagligen med inhalationer, tablett pulver m.m , undvika dofter , undvika vissa lufter ute försöka hålla det så rent som möjligt försöka inte göra henne ansträngd, vissa perioder är värre en andra och det kommer utan förvarning , ständigt uppvak över henne. vi kämpar och kämpar samt vårdar två andra barn, det är en redlig kamp vi lever i samtidigt som det är världens lycka.
i förrigår fick Pixie en svår och kraftig astma attack när min mamma passade henne och kevin medans vi storhandlande, vi hann knappt komma in i affären innan telen började ringa, och det var bara springa igenom affären, det var så illa att hon var nära att få åka ambulans, som tur var är min mamma utbildad och jobbat inom vården och själv haft astmabarn, nöd medicinen hade försvunnit och vi körde rally hem alla hade panik och man hörde hur hon gallskrek utifrån när vi kom med bilen men det gjorde hon för att hon var rädd och mamma hade precis lutat henne över ånga som lättade upp för henne och började lugna sig, ( gammalt astma knep) ..
när jag sprang upp så var jag bra skakig och gråten och hjärtat upp i halsen.
även igår och idag har hon fått såna svåra attacker , inte lätt när jag är själv med thindra och pixie när hon får sådär men jag får bita i det sura äpplet och göra det bästa utav det.
jag har försökt att ringa hennes astma läkare ständigt för att få nöd medicinen till pixie men varje gång kommer svararen att kön är full , opraktiskt att det är enda numret man kan ringa , inget direkt nummer eller nöd nummer eller recept förnyelse.
blir så less ! hon står på en stående behandling och får ganska mycket mediciner i den lilla kroppen, hon är stark riktigt stark vår tjej som kämpar igenom det tillsammans med oss, jag är glad att hon inte går på dagis just nu!
hon börjar själv lessna på detta stackaren :(

Gubben mötte brevbäraren igår, ett spännande paket.
inte vilket paket som helst, En keps och ett enormt gulligt vikort till Thindra, men från vem? joo Barnmorskan på förlossningen Rosi som satte igång förlossningen, Fii faasiken vad gulligt! hon är verkligen världens bästa barnmorska skulle jag tro, texten hon skrev på kortet fick man nästan tårar utav.
Hon lovade att vara kvar tills vi skulle föda nästa gång, tro mig jag kommer kräva att få henne som barnmorska när jag ska föda mitt fjärde. hon är så underbar !!

Nu sover mina små prinsessor och grabben är på dagis, jag väntar på att Elina & Elisi ska vakna och säga att dom givetvis kommer till oss ha ha ! den var lite för bra, får se om dom är friska och krya först.
annars en så länge ska jag nog ta tag i några kartonger som fortfarande står och glor i grabbens rum, fasiken 3 veckor sen vi flytta in och det har gått så segt att komma i ordning, vi gör ju saker hela tiden nu för tiden,
igår var vi i stan och kom hem med en stor sverige flagga som numera sitter på väggen och Reggae armband och godis för 70 kr :/ men 1400 kr fattigare, hm.. jag undrar vad vi köpte mer. haha stan är farligt!
Ska köpa en lika stor finsk flagga och sätta bredvid, is the shit ;)
imorgon ska vi åka till farsta och köpa ny vår jacka till Stora damen är det tänkt, och på torsdag kommer fina Maria , Nellie & Melvin hit :)
Nu har Pixie klättrat ner från vagnen och gnäller lite, dags att göra kram- kalas. :) <3

Lilla Thindra :)
det är inte lätt alla gånger att hinna med saker och ting och vårda barnen hehe, Pixie har kommit in i ett stadium där hon vaknar ständigt på natten och Thindra är inte den som sover heller just nu.
Hon har täppt näsa och lite magknip som bökar med henne, men jag är på något sätt glad att jag gott igenom ett kolik barn som gett mig en enorm erfarenhet och kan på så sätt handskas med Thindras magknip som hon får då och känna mig lugn. Med pixie var det ständig panik i början innan jag började komma in i koliken och lära mig utav det.
Nu får Thindra Sempers droppar och Mini fom som en hjälpande hand och förbyggande syfte. :)
Men imorse var en riktig jobbig morgon, jag kände bara att orken försvann och jag ville öppna dörren och gå ut genom dörren för en stund ( vilket jag inte gjorde ) jag kämpade istället genom morgondagen och sitter nu med en kaffe på sidan om istället när barnen sover.
Men vad ska man göra när barnen vaknar i omgångar , turas liksom om att vakna, Barnen är ju helt utlämnade till oss föräldrar så man har inget val en att stiga upp och kämpa igenom det.
Pappan kan liksom inte ge bröstet till Thindra och Pixie tyr sig inte till pappa på natten hon blir H Y S T E R I S K och allting blir så mycket värre, så jag har nattat och suttit och ammat samtidigt så man känner sig mer eller mindre som en super morsa alltså.
Pixie vill ha mig för sig själv, passar på att klänga och allting när Thindra sover men det funkar inte riktigt så, lilla hjärtat får förstå att mamma inte alltid kan bara vara hennes, men hon accepterar Thindra jätte bra och är försiktig med henne, så gulligt. =) hon vet att jag är med henne så mycket som möjligt när thindra sover för att inte stöta ut henne, Kevin är mer inne i det här med att det kommer ett nytt syskon och tar det jätte bra .

Idag ska Båda tjejorna till bvc , Pixie ska till 1 års kontrollen och Thindra vägas och mätas och se om hon tagit igen vikten lite, men hon har fått hull så hon lär väl ligga runt 3 kg nu iaf. :) spännande.
efter det ska vi träffa Jennie och ska gunga i parken med stora Damen :)
igår var vi hos fina Maria och hennes dotter Nellie och gosade, fick en hel kasse kläder till thindra . otroligt tacksamt!

Hela förlossningen tog sammanlagt 6 timmar om jag inte minns helt fel.
Fredag den 25 mars åkte vi in till förlossningen och träffade en överläkare som skulle kolla tappen och dens mognad, Tony satt på stolen vid dörren och jag bredvid läkaren och pratade fick samt se kurvan på alla förlossningar och det visade sig att båda hade gott fort fast pixies hade gott rejält fort, Pixies gick på en kvart från det att vi kom in och hon sa då att hon förstod min rädsla och tyckte en igångsättning skulle vara bra.
När hon kollade tappen visade det sig att jag redan var öppen 3 cm ( det förklarar den smärta jag hade alla veckorna ) och hon hade även fixat ett rum till oss och frågade hur vi ville ha det , Gubben fick enorm panik där inne och frågade om vi inte kunde komma tillbaka dagen efter istället och höll på att börja gråta för han tyckte att allt hade gått så fort han var inte redo riktigt då, men det var okey vi skulle få ett samtal mellan 7-9 på morgonen om tid vi skulle få komma in, jag vart lite besviken men förstod honom och tyckte själv sen att det var skönt att få en dag extra på sig för inte hade vi byggt upp spjälsängen eller vagnen och inte storhandlat så det gjorde vi i ett ryck när vi kom hem.

Lördag den 26:e mars klockan 09:00 får vi vårt efterlängtade samtal,
efter att ha gott på spänd och nervösitet och hållt mobilen tätt sen kl 05 så var det fullt på förlossningen men vi kunde komma dit kl 14:00 för igångsättning.
innan kl 14 kom gubbens syster på besök med familj och presenter så hon och mina föräldrar var dom sista som fick se lilla magen :) kl 14 fick vi schuss in till förlossningen av fadern min, det kändes så overkligt att gå där den dagen den tiden och vi sa till varandra * nu händer det, idag har vi en bebis* vi skakade och gubben började känna sig dåsig pga nervösiteten och illamående, båda vart dock illamående så jag hämtade ut lergigan mot det.

Vi plingade på klockan och fick träffa tre stycken barnmorskor men sen kom Rosi den Guld hjärtade barnmorskan och tog emot oss, vi blev bemötta på ett sätt som ingen bemött oss på förut, hon var så underbar så himla varm hjärtad, förstod oss klockrent och pratade med oss hela tiden, såg till att vi verkligen fick det som vi ville och det vi behövde.
Jag fick ligga på sängen med CTG upp till en timme, tog liksom bit för bit så det inte skulle gå för fort, cTG visade att jag hade värkar men jag kände själv inte av dom först hon la handen uppepå magen och sa känn här så känner du att du har värkar, hon litade inte på mig för jag var så opåvärkad av värkarna så jag fick ständigt ha den där CTGn på mig.

Hon kollade hur öppen jag var och det var samma 3 cm sen kände hon även något pulsera som hon inte visste om det var navelsträngen som låg ovanpå Thindras huvud eller inte, skulle det vara så så skulle det vara farligt för barnet om dom tog hål på hinnan, så hon var tvungen att hämta en kollega som skulle känna också innan, det tog sin lilla tid innan hon kom men när hon väl kom och kände så sa hon att det inte var någon fara och gjorde så jag blev öppen 5 cm istället för 3 men inget jag kände av..
Vilken lättnad för oss, vi fick te, mackor, kaffe och mat in skickat som vi satt och smaska på under tiden,
efter en stund kom Rosi tillbaka och gjorde hinnes svepning för att se om vattnet kanske går av sig själv, då började jag få dom riktiga etablerade värkarna kl 17:oo som jag bara kände av lite smått , men CTG visade alla kraftiga värkar och Rosi sa * men gud känner du inte av de, du har ju kraftiga långa värkar* .

vi inväntade Narkos läkaren som skulle lägga EDA så dom kunde ta hål på hinnan,
när Narkos läkaren kom så kände jag den enorma rädslan och tillbaka blicken på hur jag hoppade till förra gången gjorde mig ännu mer rädd för vad som skulle ske denna gång.
Jag röck till och frågade ständigt om något gick fel , sen fick jag riktigt ont i ryggen så narkos läkaren fick sitta med oss ett tag och frågade om jag kände något konstigt i benen men det gjorde jag inte och ryggvärken släppte efter ett tag , sen kollade dom blodtrycket var 5:e min i en halv timme.
När EDA började värka , då vart det skönt blev så väck och fick dom där kliningarna på kroppen så låg och kliade mig överallt haha.
gubben tyckte jag svamlade hela tiden och då vart man ju lite förbannad.

sen kom dom in och tog hål på hinnan , då säger gubben *nu kommer det inte dröja länge för när vattnet gott då går det fort * men jag gick ut och rökte efteråt och värkarna glestnade lite så fick det där verkstimmulerande droppet så kom dom igång igen efter ett tag,
Jag stog dock och kollade på den där kurvan med Rosi , hon sa till mig * nu har du många täta och kraftiga värkar* jag hade svarat * va? har jag? men jag känner inte av det och inget tryck neråt*
då skickade hon in en stor boll som jag skulle hoppa och gunga på, hon visade hur man gjorde på humor sätt såg mer ut som hon skulle strippa på den där bollen så vi skratta ju ganska kraftigt haha.
Hur som hur satt jag och hoppade på den där bollen och kände då och då hur hon trängde sig ner och då stannade jag bara upp och flåsade lite men fii fan vad Tony satt och retade mig under hela förlossningen och skrattade åt mig när jag hoppade på den där jäkla bollen.

tillslut pallade jag inte mer så jag la mig på sängen och bestämde mig för att trycka på varje gång det där trycket kom så det började hända något, Rosi skulle precis gå av sitt skift och vi hade hälsat på dom nya som skulle ha hand om oss, Rosi stod och skrev på datorn och hade slagit vad med oss , skulle hon komma innan hon gått hem skulle hon ge Thindra någonting och skulle hon inte komma då så skulle vi ge henne något, men vi var fast bestämd med att hon skulle ut innan Rosi gått hem.
så när hon stod och knapprade på datorn så säger Tony : Hon kommer ju nu jag ser det på dig.. jag sa : håll käften jag vet väl när hon kommer jag känner ju det.
Två min efter skriker jag : hon koommer nu !! .. huvudet var redan halvvägs ut hann inte ens få bort alla kläder så dom fick klippa upp trosorna och jag bad Rosi stanna , ville verkligen att hon skulle vara med, Hon vart tårögd och var så tacksam för att hon fick vara med eftersom det var hon som gjort hela grund jobbet , så hon och gubben satt vi min sida och puschade .

Den där jävla barnmorskan vette fan vad hon höll på med faktiskt hon tryckte tillbaka huvudet och höll emot och ba * Wictoria andas igenom värkarna istället för att ta i och flåsa* jag skrek ju till henne och frågade vafan hon höll på med för det gjorde satans jävla ont när hon tröck tillbaka huvudet .
men jag andades igenom kryst värkarna men sista värken gick det inte jag tryckte och tryckte fast jag inte fick enligt henne , det gick fanemig inte hålla emot eller andas igenom och hon frågade om vi ville känna huvudet men ingen svarade och jag fortsatte trycka,  då kom vår lilla Thindra ut , fick se när hela hon gled ut för jag satt upp.
Tony och Jag stor grät , kunde inte sluta gråta, så himla underbart och overkligt helt sagolikt även denna gång.
hon var så liten och när hon skrek rös jag i hela kroppen hon hamnade på mitt bröst och jag kände det där fosterfettet på fingrarna och Thindra öppnade ögonen direkt och kollade på sin pappa.

det var så jävla fint så det är obeskrivligt och barnmorskorna tyckte det var riktigt häftigt att hon gjorde så för i vanligt fall brukar ögonen vara igen klibbade.
Jag sa det : ska det vara såhär underbart så skulle jag kunna föda hur många barn som helst. :)
även denna gång fick jag beröm och höra att jag var som gjord att föda barn och hon fick 10 10 10 dvs perfekt överallt.
Blev sydd med 1 stygn , så liten . Vi fick in den fina guld brickan som välkommen Thindra Kimbely Yane .
Krystvärkarna började 21:20 Hon var ute 21:26 , så 6 min tog det att krysta ut henne. <3

Välkommen till världen sa vi till lilla Thindra den 26:e Mars kl 21:26 .
helt täckt av fosterfett och det första hon gjorde när hon las på mitt bröst var att titta pappa rakt in i ögonen, det var så vakert !
Hon var inte alls stor när hon kom, och hon gick ner till 2,5 men är nu idag 11 dagar gammal redan och gott över sin födelsevikt med 100 gram. :)
en sådan lugn bebis och så snäll jag blir så rörd, men det är svårt att säga vem hon är lik för det skiftar så otroligt, blandning mellan pixie och kevin.
Pixie var lite arg på mig i början och kastade saker mot mig, var och är fortfarande ganska hopplöst gnällig och bökar på nätterna, men det är en stor omställning för henne och lägger sig mer och mer som tur är :) Kevin är bara nyfiken på sin nya lilla syster och säger titta äter tutte varje gång Thindra ammas haha.
gud jag har aldrig varit så lycklig någon gång förut, känslan är obeskrivlig, 3 barn är roligare en 2 faktiskt! men det är fullt upp ständigt så jag hinner knappt med telefonen ens.
kom hem från BB i onsdags liksom, tänkte idag sätta på lite musik och fixa resten här hemma från flytten, Thindra sover ändå för det mesta men börjar vara riktigt vaken nu dom stunder hon är vaken =)
åh lilla tussen så liten <3

Jisses vilken stress det var imorse och smärtan toppar alla toppar idag, flängt runt som en jag vet inte vad på såhär kort tid, det var inte det lättaste imorse men det fick gå. i vanligt fall brukar kevin lägga sig helt tvär på backen ibland och protestera men idag gick han faktiskt väldigt fint i handen och satt underbart på bussen, duktiga killen!
gubben störde mig imorse också när jag skar bröd så jag skar nästan av mitt finger fan, jippii toppen morgon! sen på vägen till mammsens jobb så står jag och trycker på den där jävla knappen för att öppna dörrarna på bussen men bussjäveln kör iväg , jag vart fly förbannad nästan så jag stog och stampade för mig själv, vilken IDIOT!!
fan att saker och ting ska hända mig hela tiden, jag bär otur med mig hehe.
sen ringer gubben och säger lugnt och allvarligt * Du behöver inte lämna kevin på dagis i brandbergen längre, jag slog på en snubbe så jag fick sparken*  Jag tappade hakan och sa * VA, lägg av fan* han * jo det är sant... ähh jag skojja ba, förturen gick igenom så kevin har dagis vid oss from 4:e *
Fiiifan vad skööönt , äntligen :) bästa nyheten idag. hihi

Godmorgon! vid 05 började lilla tjejen gråta när hon såg att pappa klev upp och gick ut från sovrummet, lite gulligt men givetvis jobbigt och ovanligt :) men bara stiga upp iaf ge henne välling och ett färskt bröd, hon älskar frallor. :)
grabben vaknade nu 1 timme senare så dom har "pratat" med varandra sen dess haha gullungar,
nu ska stor killen ha frukost sen blir det lite släng på Big brother innan vi ska knalla mot bussen och åka till dagis för sen ska mamma och dotter hälsa på mommo på jobbet ( Förskolan ) :)
hoppas verkligen dom är snälla mot mommo och moffa i helgen och att pixie sover lika bra som nu och inte strular bara för att ! hehehe.
nu ska jag nog tanka över alla bilder från kameran, ladda batteriet tills helgen och tömma blöjhinken, så jävla glad att vi hitta den , lukten har ju helt försvunnit :D

igår spenderades eftermiddagen med niklas , eller det var väl snarare så att vi först pratade om att han skulle komma och lämna en pall för att det verkligen suger att vara kort och ha garderobs skåp högt upp.
haha men sen så vart det fart för då skulle Kevin hämtas och det skulle handlas och det skulle drickas kaffe och allt blev en jäädrans stress, men jag slapp ju bära ner vagnen för trappen :D
Kevin sprang iväg från affären och jag hulkade mig springandes efter och glömde bort att jag var på tjocken först jag verkligen fick ONT, efter det har smärtorna gott i vågor, gubben mötte oss vid stationen och jag fick jääävligt ont sista biten och började svettas och böja mig ner och stanna upp och flåsa och det var bara skiit .. dom vart ju lite små rädda att jag skulle föda på plats men hem kom jag och ont hade jag men enormt good middag blev det här :)

idag funderar jag lite på att hålla han hemma och låta han gå imorgon för på fredag är han ledig och då åker vi in till sjukhuset så mormor får passa knoddarna.
yeeeyee får se hur vi gör. magen har varit så ur balans i två dagar , rapat och haft bubblor i magen och en skum smak i munnen efter varje rap som smakar riktigt jääävla Yuuuk..
bara härda ut i 3 dagar till förhoppningsvis.

Anledningen till att det dyker upp gamla bilder är för att externa hårddisken är på andra datorn då jag för över filer :)
Kevin 3 dagar gammal.